Bengtstorpets Odlarförening


 



Ekopolicy

Bengtstorpets odlarförening vill
uppmuntra och stödja ekologisk odling. Vi vill därför avråda från tillförsel av
kemiska bekämpningsmedel på området. Målet är att hålla odlingsjorden i gott
skick - för att få fram friska grödor, med naturlig motståndskraft mot
allehanda angrepp.

Jordförbättringsmedel som
stallgödsel, kompost, gröngödsel, algkalk, stenmjöl o d är välkomna bidrag.
Varierad växtföljd rekommenderas. Om man odlar en och samma gröda på samma yta
år efter år får besvärliga skadegörare lättare fäste - klumprotsjuka på
kålväxter till exempel. Varierad växtföljd är av lika stor vikt när det gäller
att stävja skadegörare hos lök, morötter ärter och potatis.


På KRAV:s webbsida, www.krav.se anges vilka gödselmedel och
jordförbättringsmedel som är tillåtna för Krav-anslutna odlare. 


Målet är att slippa bekämpningsmedel
på området. Det finns dock ett fåtal preparat mot skadegörare, som är godkända
av KRAV. Sök på deras hemsida www.krav.se


För odlare som vill utveckla sitt kunnande i ekologisk
odling.rekommenderas den innehållsrika webbsidan www.fobo.se , Förbundet för organisk-biologisk
odlings hemsida. Läs om gröngödselväxter, marktäckning, vådan av konstgödsel,
vikten av växtföljd med mera.

Välj rätt sorts trä
Kemikalieinspektionen
rekommenderar husbehovsodlare att använda obehandlat trä. I synnerhet träslag
med naturligt hög beständighet mot rötsvamp och träförstörande organismer - som
kärnved av ek, furu och lärkträ. 

Impregnerat
trä saluförs i fyra olika träskyddsklasser, utarbetade av Nordiska
träskyddsrådet, NTR. Klassen NTR/A är avsedd för trävirke med markkontakt,
NTR/AB för virke ovan mark. Båda dessa skyddsklasser får användas på
odlingsområdet. 
Men
även detta trä bör användas med urskiljning, inte gärna i långvarig
direktkontakt med själva odlingsjorden. Koppar, krom, fosfor, bor och organiska
fungicider är inga oproblematiska rötskydd.

Enligt
Kemikalieinspektionen ska uttjänt impregnerat virke behandlas som farligt avfall
och tas omhand i speciella förbränningsanläggningar. Det kan alltså inte
brännas på plats under städdagarna.

Det är inte tillåtet att använda trävirke
impregnerat med arsenik eller kreosot. Gamla järnvägssyllar och ledningsstolpar
får alltså inte förekomma på området.
Kemikalieinspektionen ger svar på frågor om träskyddsmedel www.kemi.se, sök på träskyddsmedel.







Så värjer vi oss mot mördarsniglar

1. Plocka själv så ofta du kommer åt, helst kväll efter kväll. Börja redan i maj. Ju fler äggstinna sniglar man tar tidigt, desto effektivare stopp för invasion. Strax före skymning, nattetid och tidiga morgnar är sniglarna aktiva och lätta att komma åt. Dagtid ligger de och trycker i komposter, under täta buskar, jordsprickor och skrymslen. 

2. Sätt ut snigelfällor. Enklast är att lägga ut masonitskivor, bräder eller dylikt, så samlas eventuella sniglar där när de går till dagvila. Lyft och vittja. 
En plastbox fylld med öl drar också sniglar. Gräv ner boxen så att överkanten ligger i marknivå. Vittja ofta, den blir fort fullproppad.
Slugtrap från Bröderna Nelson är en färdigbyggd snigelfälla. Tre starkt doftande lockbeten medföljer, laddas med öl.

3. Lägg barriärer som hindrar snigeln att passera. En sträng släckt kalk, stenmjöl, sågspån och aska rekommenderas. Snigeln torkar ut när den ska krypa över. Fungerar i torrt väder, upprepa vid regn. (Alltför stora mängder kalk höjer dock jordens pH till nivåer som kan vara olämpliga för vissa grödor, potatis bland annat). 
Ett nytt tips från det snigelplågade Österrike är att samla nötter av hästkastanj, mala/krossa och lägga ut i strängar runt odlingen. Mördarsnigeln sägs sky detta.
Järnsulfat är ytterligare ett alternativ (se nedan)

4. Krossade fossiler, Diatomaceous Earth, från USA saluförs av Bröderna Nelson. Detta krossmaterial ska vara obehagligt att krypa över för sniglarna. Krossade äggskal sägs ha en liknande effekt. Krossade musselskal bör fungera lika bra.

5. Bearbeta jorden ofta, med handkultivator och kratta. Sprickor och hålrum i jorden är alltför goda äggläggningsplatser. I bästa fall kan du räfsa fram några ägg som får torka och dö. 
Uppskjut höstgrävningen för att inte skapa nya fickor eller hålrum i jorden. Efter andra veckan i oktober har alla fertila, äggproducerande sniglar dött. Kvar finns bara ungsniglar som går i ide till nästa vår.

6. Skydda späda plantor. En genomskinlig plastlåda med andningshål över plantan kan räcka. En avskuren plastflaska fungerar också. Fiberduk går också bra, om man inte lämnar några kryphål. Finmaskiga bärnät utestänger åtminstone fullvuxna mördarsniglar.

7. Vårda lotten: klipp gräset kort, håll rent under bärbuskar och liknande, använd inte täckodling, undvik täta buskage. Undanröj tänkbara gömställen och äggläggningsplatser.

8. Vattna på förmiddagen, så ytskiktet hinner torka till kvällen. Vattnar man strax före kvällen underlättas sniglarnas framfart.

9. Förgifta sniglarna. Snigelfritt (Weibulls) och Ferramol snigeleffekt (Neudor) finns på marknaden. Använd inte giftet Mesurol, i vart fall tidigare använt av yrkesodlare. Det kan även ta död på daggmaskar och allehanda nyttiga kryp. 

På odlingsområdet har vi under fler år använt järnsulfat, en produkt från Lactamin, egentligen avsedd som järntillskott till grisar. Järnsulfaten tar effektivt död på mördarsniglar.
Lactamins produkt består av rent järnsulfat. Verksamt medel i Snigelfritt och Ferramol snigeleffekt är också järn, men i en annan kemisk form - järnfosfat. 
Men, till skillnad från de nya snigelgifterna har järnsulfat inga smakämnen som attraherar sniglarna. Å andra sidan är det betydligt billigare jämfört med de skräddarsydda gifterna.
Pulvret är mindre effektivt i regn. Det måste alltså läggas ut i större mängder än de skräddarsydda snigelgifterna. Gräsmattor svärtas tillfälligt av medlet, mossan försvinner, eftersom järnsulfat är aktiv beståndsdel även i mossbekämpningsmedel. Späda plantor kan skadas, lägg inte medlet för nära inpå grödorna.

Ingen av de instanser vi talat med har specifikt undersökt detta medel, inte heller testat vad som händer vid långsiktig användning. Sakkunniga (på Ultuna, Krav, trädgårdsmästare på Lärjeåns trädgårdar m fl) uppger, med reservationen ovan, att järnsulfat är oproblematiskt för odlingsjord, grödor och småkryp. 

Hur dödar man insamlade sniglar? 
Ted von Proschwitz, blötdjursspecialist på Naturhistoriska museet, rekommenderat tre varianter: 
Klipp eller skär av huvudet. 
Samla i ett kärl och häll på kokande vatten. 
Samla i en påse och stoppa i frysen. 
Att lägga dem i salt, vatten med diskmedel eller andra preparat är djurplågeri, enligt Proschwitz.

Läs mera på Naturhistoriska museets webbsida, www.gnm.se, sök på mördarsnigel.
Websidan www.Odla.nu har också bra information om snigeltips som är väl värda att läsa.


Så undviker vi bladmögelangrepp

Tyvärr har potatisblasten på vårt odlingsområde drabbats av bladmögel­ flera år i sträck. I varmt, fuktigt väder sprider sig bladmögelsporerna oerhört snabbt. 
Regnar det smittas potatisknölen som snabbt utvecklar brunröta, vilket gör potatisen oätlig. 

Bladmögelsporerna angriper även tomatblast. Smittan går med lätthet över till tomater som får brun missfärgning, blir skrynklig och ruttnar.

För att lära oss mer om hur vi kan hejda dessa sjukdomar kontaktade vi Lars Josefsson. Han har själv odlat över hundra olika potatissorter.
Vi har dessutom konsulterat andra erfarna odlare, rådgivare på lantbruksuniversitetet Ultuna plus diverse handböcker. Här följer fem goda råd som förebygger angrepp.

1. Odla tidigpotatis
Skördar du dina sista potatisar i juli brukar inte bladmögelsporerna hinna med. Angreppen kommer i regel först i slutet av juli eller början av augusti.

2. Använd alltid frisk, utsädeskontrollerad sättpotatis
Fråga efter nya motståndskraftiga sorter som Minverva, Matilda, Elin, Maria, Premiere, Rocket, Grata, Ukama, Provita, Bellona och den nya storsäljaren Kultra (liknar King Edward). Dessa ska stå emot bladmögel/brunröteangreppen bättre, men ingen av dem är totalresistent. 

Vill man ändå prova andra sorter så rekommenderas gamla lantsorter med blå och/eller rödtonade skal: Norsk röd, Blå mandel (endast om du har sandjord) Kongo, Dalslands blå (med gult kött), svartpotatis (med vitt kött) m fl. Samtliga innehåller ämnet antocyan, som ska ge skydd mot flera potatissjukdomar. Men var vaksam på begynnande angrepp.

3. Odla inte sorter som Bintje och King Edward. 
Dessa är extra mottagliga för bladmögel och brunröta.

4. Ta till rejäla radavstånd, minst 60 cm. Då torkar vinden ur regnblöt blast snabbare. Det är dessutom lättare att kupa ordentligt.

5. Odla aldrig potatis på samma plats år efter år. ­Inte tätare än vart tredje år på samma plats. I annat fall får sjukdomar lättare fäste.

6. Anmäl misstänkta bladmögelangrepp. 
Börjar potatisblasten utveckla en vit mögelhinna under bladen, eller börjar bruna insjunkna fläckar uppträda på stjälken är det troligen fråga om bladmögel. I så fall: kontakta någon i styrelsen. 

När bladmöglet ändå kommer . . .

Börjar potatisblasten utveckla en vit mögelhinna under bladen, eller börjar bruna insjunkna fläckar uppträda på stjälken är det troligen fråga om bladmögel. Då är det viktigt att hejda fortsatt spridning. Gör så här:

1. Klipp av den angripna blasten vid jordytan. På så sätt undviker man att mögelsporer regnar ner och angriper knölarna. Tänker du lagra potatisen under hösten: vänta minst en vecka innan du gräver upp den. På så sätt hinner den mogna av och få tåligare, tjockare skal.

2. Den avklippta, smittade blasten ska helst brännas. Eller så lägger man den i de stora gröna tunnorna på uppsamlingsplatserna.

3. Lägg aldrig blasten i komposten. Värmen i en väl fungerande kompost hjälper sporerna att övervintra. 

4. Avlägsna alla potatisknölar ur jorden. Smittan övervintrar ännu lättare på knölarna.